Sjukvårdsbolag en vinnare?

I dagens DI skrevs om hälsovårdsrelaterade bolag. De har varit en relativt bra placering de senaste åren. DI ser goda skäl till att det varit så, liksom att fortsatt inga skäl finns att minska placeringar i sektorn. Man kopplar det till den globala trenden med ökat välstånd och därmed ökad efterfrågan på välfärdstjänster.

Vi har en fin sjukvård av hög kvalitet i Sverige och jag har många gånger funderat på varför vi inte gör större ansträngningar att välsigna resten av världen med vårt kunnande, vilket också hade öppnat möjligheter för nya världsledande företag från Sverige. Ett stort sjukhus jag lärde känna några år tillbaka i tiden hade i och för sig ett eget bolag för att sälja vård utomlands, med egen VD, fint kontor och allt. Men det fanns inga mål, ingen affärsplan och sjukvårdsverksamheterna såg mycket mer av problem än möjligheter med utländska patienter. Jämlikhetsargumentet användes också flitigt - "Ska vi ge vård åt utlänningar (eller för den delen patienter från andra landsting) när vi har patienter härifrån som står i kö?". Någon gång gjorde någon chef en ansats att få en bättre ekonomi genom att sälja vård, varpå missnöjda medarbetare tipsade sin lokala politiker, som givetvis inte stod upp för det större perspektivet fick chefen att backa tillbaka. Så min tro att den offentliga vården ska utveckla denna möjlighet är obefintlig!

Återstår de privata aktörerna. Under alliansregeringen hade de förmånen av att veta hur spelplanen ser ut, till skillnad från nu efter regeringsskiftet. Vissa landsting erbjöd i sanningens namn inte så mycket möjligheter för den specialiserade vården, men andra handlade upp vård och somliga lät privata verksamheter konkurrera om patienterna på samma villkor som de egna enheterna. Av de aktörer som fick en chans att visa framfötterna var de flesta små, privata bolag. En jätte, ett kooperativt bolag (Praktikertjänst). Några ägs av riskkapitalbolag (som Aleris och Capio) och några få är tillgängliga på aktiemarknaden, som Global Health Partner (GHP) och Feelgood. Jag har sedan länge en liten post i båda bolagen och för min del har det verkligen inte varit någon lycklig placering.

GHP's affärsidé är att samla specialiserade vårdverksamheter av hög kvalitet under samma hatt och helt enkelt vara så bra att man därmed vinner inträde på den halvstängda marknaden, samtidigt som man är stor inom helprivat och försäkringsfinansierad medicin. Idrottsskador till exempel med bolaget Orto-Center som har mycket gott rykte i branschen. Man har även verksamheter utomlands, vilket balanserar ett eventuellt "idiotstopp" i Sverige, men har gått på affärsmässiga minor i både Danmark och Arabien. Kursen ungefär halverades för min del, efter ett par besvikelser, men har nu hämtat sig till ungefär inköpsnivå igen. Jag har legat kvar eftersom jag tror att affärsidén i grunden är sund. Man samlar på sig en hög kompetens i Sverige och försöker utnyttja exportmöjligheter, där vi inte minst inom styrning och ledning har ett stort kunnande i internationell jämförelse. Ett problem med GHP är att man köpt upp flera mindre bolag som drivits av sina grundare och sedan låtit dem i stort sett vara som de är inom koncernen. Det finns säkert därför en outnyttjad samordningsvinst att hämta hem framöver med gemensamma arbetssätt, utrustningar och behandlingsfilosofi. Minus är en spretig ägarbild och bitvis mycket dålig information från bolaget, inte minst vid stora kursrörelser. Det ger en känsla att man som outsider har en nackdel gentemot huvudägarna och att alla aktieägare därmed inte har samma möjligheter att agera. Jag är lite vankelmodig till aktien trots god tro på grundidén och kan därför inte rekommendera den till någon som litar på mitt goda omdöme. Själv ligger jag kvar ett tag till. Kanske.

Feelgood däremot har kämpat på trots stora besvikelser i omvärlden. För några år sedan var kraven på företag att ha en seriös företagshälsovård - bolagets kärnverksamhet - betydligt större. När den urholkades försvann mycket av bolagets förutsättningar, men de har kämpat på bra ändå. Ledningen kämpar med att nå lönsamhet även i det kärvare klimatet men har verkligheten emot sig. Även här kan jag inte rekommendera aktien till andra även om jag av nostalgi ligger kvar tills vidare med mitt numera lilla och värdemässigt halverade innehav.

För den som tror på branschen, är det således svårt att nå en bra exponering mot den på aktiemarknaden. Forsknings- och medicinteknikbolag finns det däremot gott om vilket jag skrev om igår. Vill man in i branschen kanske trots allt vägen via fonder kan vara ett alternativ. Flera bolag har fonder inriktade på "Health Care" och de har avkastat bra. I mina pensionsfonder är Fidelity Global Health Care mitt enskilt största innehav, vilket belönats med omkring +70% senaste året (en del pga dollarns rusning, men det spelar ingen roll). Liknande fonder har även JPM, Carnegie och DNB där man utifrån inte kan se någon kvalitetsskillnad, tycker jag. Två invändningar har jag mot dessa fonder: De ligger tungt i Big Pharma och borde utifrån sitt namn lägga mer i sjukvårdsproducenter. Särskilt om man väljer sektorn för att få stadig och hög avkastning trots konjunktur. Läkemedelsbolag kan man investera i via specialfonder eller direkt i aktierna. Den andra invändningen är avgifterna. Samtliga ligger på 1,5% eller högre. Dessa fonder kräver inte en så aktiv förvaltning att priset motiverar insatsen. Varför tar inte en svensk fondförvaltare upp handsken? En branschfond av detta slag borde vara ett inslag i varje pensionsportfölj. Om hundra investerare med varsin miljon hör av sig, så kör vi!

Forskningsbolag - risk och möjlighet!

Eftersom jag själv är i branschen, är det kanske inte så konstigt att jag har ett speciellt intresse för de olika medicinska forskningsbolag som med ojämna mellanrum kommer ut på marknaden. Nästan alla är långt ifrån att uppfylla ett av mina favoritkriterier på placeringar - att lägga pengarna i bolag som tjänar pengar. De flesta av bolagen i den här kategorin bygger på förhoppningar att kunna kommersialisera upptäckter och innovationer i sitt fält. Även om idéerna är bra, är det lätt att underskatta alla problem på vägen från upptäckt till produkt.

För att kunna sälja en produkt, till exempel en läkemedelssubstans, måste den vara bevisat nyttig. Det görs i klinisk forskning som bedrivs i definierade steg som alla måste vara positiva. Ungefär så här:

• Fas 1: Här bevisar man att idén  med konceptet fungerar, till exempel i cellkulturer och djurförsök.
  
• Fas 2: Skall visa att produkten är säker, både att den går att paketera på ett bra sätt (i en tablett till exempel) och att den inte är skadlig (biverkningar, för att prata läkemedel)
  
• Fas 3: Bevisar att produkten är bättre än andra alternativa behandlingar i verkliga livet. Görs oftast som en s.k. klinisk prövning där riktiga patienter får medlet under strikt kontrollerade former. Oftast finns en kontrollgrupp som får annan behandling (helst) eller ingen behandling, placebo (bara när annan behandling inte finns). Vem som får vad ska vara slumpvis (randomiserat) och utan att vare sig patienten eller den som administrerar studien vet vem som får vad (blint) innan man utvärderat effekten.
  
• Fas 4: Samlar in långtidsdata om effekt och säkerhet efter lansering. Kan ge tips om nya användningsområden, dosjusteringar mm, men även avslöja effekter som inte blev kända i prövningen och som kan leda till indragning av preparatet. Astra har haft flera lovande preparat som drabbats av indragning efter lansering. Man var först ute med en SSRI, Zelmid, som drogs in pga nervpåverkan hos några. Efterföljaren Prozac erövrade världen istället och gjorde sitt moderbolag rikt och mäktigt. Sedan släppte man trombinhämmaren melagotran mot blodpropp som drogs in pga leverskada. Efterföljaren Pradaxa blev istället mycket lönsamt hos en annan producent.

Om man vänder sig till konsumentmarknaden, behöver man inte genomföra fas 3. Det visar sig nämligen att kunder gärna köper medel utan bevisad effekt, som L-argiplex, rosenrot och probiotika till exempel.

Åter till läkemedel: det finns stora hälsoproblem som väntar på att få sin lösning! Hälften av alla svenskar har en kronisk sjukdom och hela 80% av dem över 65 år. Av oss alla kommer 85% att dö i sviterna av en kronisk sjukdom. Ett botemedel mot hypertoni, stroke, diabetes, Parkinson, Alzheimer cancer eller någon av de andra stora hälsoproblemen kommer att vara en välsignelse för världen. Vi kommer också att vara beredda att betala en hel del för sådana lösningar. Min bedömning är att det sker en explosion av forskningsgenombrott just nu med massor av nya "handtag" för sådana produkter. Finansiering - inte idéer och uppslag - är ett av de stora problemen för att kunna driva forskningen så fort man annars hade kunnat. Bra att några bolag vänder sig till finans- och riskkapitalmarknaden för att snabbare kunna kommersialisera sina upptäckter! Affärsmodellen för de minsta bolagen är nog helt krasst att gå genom fas 1 och eventuellt 2 och sedan låta ett stort läkemedelsbolag ta över. Fas-3-studier kostar enorma belopp, men riskerar att inte generera pengar tillbaka. Många fas-3-studier som startar har en chans att lyckas på 50% eller mindre. Hur länge dröjer det tills vi ser riskkapitalbolag byggas upp kring fas-3-studier på lovande läkemedelskandidater? Risk-belöning-kvoten för sådana projekt borde vara mycket god, även om det är helt avgörande att säkra kompetens för genomförandet förstås.

För alla dessa bolag finns stora risker. Andras genombrott kan göra pågående projekt värdelösa. Många vilar på få nyckelpersoner och att de inbördes är sams. Minsta tecken på oredlighet, vetenskapligt eller ekonomiskt, kommer att döda aktien. Som småsparare utanför kompiskretsen av grundare och investorer får man information sist. Börjar det osa katt kan det bli svårt att hinna ut i tid, även om man är aktiv. Bolag av denna typ är därför inget man kan rekommendera till passiva investerare. Men lite tid och intresse kan å andra sidan ge god utdelning.

 Jag nämner nedan några forskningsbolag jag själv valt att investera i och säger lite om varför:

Mikrovågsteknikbolaget Medfield sammanför kompetenser inom mikrovågsteknik från Chalmers, neurofysiologisk diagnostik av hjärnan från Sahlgrenska och medicinsk kompetens i klinisk och preklinisk neurologisk sjukvård. Liksom tidigare vid hjärtinfarkt, finns sedan några år en propplösande behandling man kan ge vid stroke, som i bästa fall helt återställer symptomen. Den måste ges inom 4½ timma efter debut, vilket kompliceras av samma symptom kan orsakas av en hjärnblödning och man måste ta reda på vilket innan behandlingen ges. Det tar tid eftersom man tar reda på svaret genom en skiktröntgen på sjukhus. Vid hjärtinfarkt kan man ge behandlingen redan i ambulansen. Medfields lösning är en "hjälm" men mikrovågssändare och -mottagare som ger en ekolod-bild av hjärnan. I en vetenskapligt publicerad (och därmed granskad av andra, oberoende forskare) studie har man visat att metoden tillräckligt säkert kan skilja propp från blödning och man har därmed proof of concept. Ytterligare användningar är övervakning av patienter på avdelning, då de är i risk att få en hjärnblödning, och undersökning akut av svåra skallskador, t.ex. Att samla och fördjupa kompetens på det sätt som Medfield gör leder helt säkert till andra tillämpningar av tekniken efter hand. En ny studie planeras i ett område i Australien med mycket glesbygd utanför sjukhuset. Vad bolaget behöver är en produkt som i och med det skapar ett kassaflöde så det kan stå på egna ben. Nu lever man på upprepade nyemissioner från en prövad men hoppfull ägarkrets. Ledningen verkar kompetent. Kursen kommer framöver att gå upp och ner beroende på nyhetsflödet. Helt säkert kommer några av studierna att vara besvikelser, det bör man räkna med även om konceptet funkar. Lägg därför inte pengar i Medfield som du vill kunna komma åt snabbt! Jag har lagt en försvarlig del av mitt sparande i Medfield och tror den kan sticka iväg rejält med färdiga produkter, men det är inte min största post i portföljen.

Ett lite större bolag är Active Biotech som också funnits med ett bra tag. Kursen har senaste året både bjudit på tapp och återhämtning. För ett år sedan grusades förhoppningarna att laqinimod, en läkemedelskandidat mot MS, skulle få grönt ljus i Europa och aktien dök. Det är emellertid inte helt kört för substansen och fler studier pågår. Viktigare är nog bolagets substans som prövas mot prostatacancer, bolagets kompetens i stort inom immunologi och cancersjukdomar samt det samarbete man har med läkemedelsjätten TEVA. Min placering låg länge på stort minus, men nu har kursen återhämtat sig. Jag tror på bolaget och ligger kvar, men det är en liten post.

En kursmässig besvikelse har också ScandiDos blivit. Man utvecklar och säljer mjukvara för planering av strålterapi mot cancer, något som ökar effektiviteten av behandlingen såväl som biverkningarna och dessutom kan förbättra logistiken för verksamheten. Min bedömning är att man är duktiga tekniskt, men åkt på nitar affärsmässigt och inte lyckats få till en riktigt så vass säljorganisation som man behövt utomlands. Bättre säljare kan man ju skaffa, tänker jag, och ligger kvar i aktien. Efter halvering av kursen är det mitt minsta innehav.

I bolaget PledPharma utvecklar man metoder att minska skadorna av oxidativ stress. För några år sedan var antioxidanter på allas läppar, men efter en (återigen) negativ studie med en läkemedelskandidat från AstraZeneca kom hela hajpen av sig. Faktum kvarstår, oxidativ stress är en viktig sjukdomsmekanism i cancersjukdom och hjärtinfarkt som bolaget framhåller, men också vid andra sjukdomstillstånd som stroke och Alzheimers sjukdom som man kan explorera senare för nya eller samma produkter. Redan den studie, PLIANT,  som alldeles snart presenteras kommer - om den är positiv -  att lyfta kursen. Bolaget har, som så många andra, fyllt på kassan med en nyemission och ser ekonomiskt stabilt ut. Jag ligger kvar!

Saniona startade sin verksamhet genom att ett annat intressant företag - NeuroSearch - la ner en av sina forskningsgrenar och knoppade av ett redan fungerande forskarteam med tillhörande ledningsfunktion och kontakter med de stora bolagen. Kärnkompetensen förstår jag ligger kring jonkanaler och cellsignalering, som är oerhört viktigt för nervernas och hjärnans funktion, men även för sådant som inflammatoriska sjukdomar och cancer. Man har en bredd (och riskspridning) i och med flera olika forskningslinjer och samarbeten med flera bolag. Funktionerna man beforskar är centrala för så skilda tillstånd som rörelse, smärta, cancer, schizofreni, ångest och fetma. Redan får man intäkter från sina samarbeten. Kompetent organisation. Mycket spännande kan hända framöver i Saniona, så här behåller jag min (för mig) hyggligt stora post.

Slutligen vill jag nämna ännu ett jättespännande bolag - WntResearch. Bakom detta allt annat än fjäskiga namn, finner man ett bolag kring en forskargrupp med tung kompetens kring proteomik. Man har patent på konstgjort framställda småproteiner som man testat i sin förmåga att blockera förmågan hos tumörer att bilda dottersvulster, metastaser. Särskilt hos bröstcancer. Hos en av nyckelsubstanserna FOXY-5 sågs inga biverkningar i fas-1-studien som nyligen presenterades och aktien steg på beskedet. Bolaget försöker kommersialisera en verkningsmekanism mot cancer där man inte är helt unik, men där konkurrensen är blygsam. Kommer ett helt nytt koncept som detta att generera ett läkemedel, blir det en "game changer" och värdet på patentet går till skyn. Wnt kommer nog inte själv att orka ta in medel för en fas-3-studie (och där ligger heller inte deras intresse och kompetens) utan det troligaste är att man kommer att licensiera ut eller sälja substansen för att få kapital att ytterligare bredda sin forskning. Kursmässigt har det varit en mycket trevlig resa med mer än fördubblad kurs i ett rätt stort innehav från början, men fortfarande finns potential i bolaget och allt hänger inte på den studie som snart presenteras heller, så jag tänker ligga kvar ett tag till. Ett besked om uppköp, som inte heller är helt omöjligt för detta fina bolag, kommer att ligga långt över dagskursen.

Andra företag jag funderat på men valt att inte gå in är Aerocrine, RaySearch, Orexo, Moberg, Bactiguard, Cellavision, Medivir, Neurovive, Immunicum och Ortivus. Det innebär att de på något sätt varit intressanta, men att jag ändå tyckt att det inte är placeringsläge. Rätt eller fel? Det vet man först efteråt.

Ska jag sälja mina små favoritbolag som gått så bra?

Under en bra tid nu har jag haft nöjet att äga en handfull riktigt bra små bolag: Bahnhof, Nolato, SJR, Malmbergs Elektriska, Mycronic, Mekonomen och Vitec. De tre sistnämnda har jag med viss separationsångest sålt för att placera i annat, men de övriga har jag kvar. Samtliga tycker jag står ut i sin bransch genom att vara kunniga, nytänkande och ha en rimlig affärsplan för framtiden. Ändå funderar man ibland på om värderingen blivit väl hög och det ändå är dags att kliva av.

Bahnhof har varit en favorit i många år för att de är en internetleverantör som kommit dit de är genom ett genuint intresse för just den tjänst de säljer. Inte som Telia och tele2 genom att det är en utveckling från ett intresse i telefoni. Inte som Phonera (numera ComHem) och Alltele att verksamheten primärt drivs genom affärsmöjligheten i sig själv. (allt mina egna tankar förstås och inget man hittar i företagens verksamhetsidé). Möjligen kan Bredband2 vara något åt samma håll som Bahnhof, men det framstår som ett unikt företag i branschen tycker jag. Satsningen på Madeira och portugisisk moms var ett felsteg som gav fel fokus ett tag, men det är förlåtet nu. Köpa gamla militära bergrum och utnyttja spillvärme till bostäder ger ett plus för nytänkande. Kursen fick ett hack i kurvan när marknaden förstod att 2015 kommer att bli ett år av konsolidering, men jag ser en fortsatt organisk växt hos en passionerad leverantör. Det blir nog att behålla trots allt. P/e 18 är lite högre än tidigare i bolagets historia, men en förväntad utveckling och möjlighet att överraska kompenserar för det. Det får fortsätta att vara ett av mina största innehav...

Paralleller finns i Nolato. Litet företag som är en mycket stark aktör i sin bransch. utvecklingsinriktade med bra historisk tillväxt. Även här mattades utvecklingen pga förväntad lägre utvecklingstakt och konsolidering under 2015. Jag tror inte ett bolags själ ändras så snabbt och tror att nolato kan överraska positivt snarare än omvänt. Behåller! Trots allt p/e under 15 och utdelning bortåt 5%. Blir det en dipp ner kanske man kan fylla på lite extra, till och med.

Även Malmbergs Elektriska har jag svårt att skiljas från. Nischat bolag som lyckats stå starkt i konkurrensen från lågprisländer. Hög status i sin bransch och när Sverige blir mättat har man börjat söka nya jaktmarker utomlands, hittills positivt. Man undrar hur länge den positiva utvecklingen kan stå sig, men vinsterna har följt med kursen upp. Trots en makalös utveckling har p/e inte krupit över 17 medan utdelningen är nästan 7%.

Personaluthyraren SJR är inte unikt i sin bransch, men starka inom segmentet finans/ekonomi. Flera andra bolag finns i sektorn som också är uppstickare och kursen har varierat kraftigt under tiden jag haft SJR i portföljen. Det som lockar är innovativ och kunnig ledning kombinerat med god förmåga att tjäna pengar då tiderna är goda. Även här ett sjunkande p/e-tal under 15 på väg mot 10 med dagens kurs, samt en god marginal på sina affärer och utdelning på nästan 6%. Svårt att skiljas även från denna aktie.

Så, jag tycker det finns goda skäl att ligga kvar i dessa fyra fina företag. Inget hos någon av dem motiverar en försäljning, förutom en god kurstillväxt redan och lockelsen till nya placeringar. 

Min syn på marknadsläget

Lite om investeringsmiljön just nu först. Börsen har gått starkt sista dryga halvåret och särskilt sedan nyår. Kurvan pekar rakt upp i skyn och riktigt skriker "bubbla" och "korrigering". Pressen har också gjort jämförelser med 2001 och 2008 i flera artiklar.

Det som är unikt nu är ju att investeringsalternativ saknas: pengar är gratis att låna och obligationer ger ingenting tillbaka, mer än säker parkering av pengarna (vilket bland annat mitt livbolag LF har som placeringsfilosofi).

Fastigheter är kanske det som har den största bubbelrisken med stora möjligheter för den som klarar kreditprövningen. Här förskräcker historien med uppblåsta värderingar, säkerhetskedjor och värderingsmodeller som räknar in framtida värdestegring. Men fortfarande goda chanser att surfa på vågen av billiga krediter för den som kan generera ett kassaflöde. Tycker därför det verkar rimligare att snegla på hyresintäkter än beståndsvärdering här och har fastnat för en uthyrare som Kungsleden med p/e 12 och 2,5% i direktavkastning efter att ha kommit ned en aning sista veckan.

En byggare som NCC kommer också att generera pengar i och med att det är lättare att finansiera byggprojekt. Även här finns p/e-tal mellan 10 och 15 och en direktavkastning på nästan 5%. Bolaget har dessutom god riskspridning genom aktivitet i flera sektorer. Den har också tappat lite senaste veckorna och kanske kommer att pressas lite till innan det blir köpläge.

För aktier generellt tror jag att lågräntemiljön kommer att driva upp börsen till uppemot p/e25 och på vägen dit blir det allt viktigare med stockpicking. Därifrån är fallrisken högre än nu, förstås, och stigande ränta kommer att göra aktier relativt mindre attraktiva. Viktigt att hålla koll på vinstutveckling i företag och marknader. Kvalitetsbolag som t.ex. Autoliv som tar andelar inom sin nuvarande verksamhet samtidigt som de kommer att vara en stor spelare i framtidens transportlösningar med självkörande bilar och annat, på grund av sitt stora kunnande inom sensorer mm är en aktie jag ligger kvar i ett tag till.

Vad gör jag här?

Första inlägget ska handla om varför jag överhuvudtaget skriver här. Det som ligger bakom är helt enkelt att dels får jag frågor från anhöriga och vänner som känner till mitt intresse. Dels att jag själv behöver dokumentera mina tankar och planer kring investeringsbeslut. Hur tänkte jag egentligen? Inte minst kan det vara bra när man haft en aktie som varit en bra placering för att avgöra när det kan vara dags att kliva av. Varför då inte skriva i en blogg? Om jag i framtiden bestämmer att den ska bli offentlig för en krets eller alla, kan jag kanske även få feedback på mina idéer och lära av andra.

Därför skriver jag redan nu att jag inte tar ansvar för annat än att det jag skriver är mina egna tankar. Det kan hända att somligt är sådant jag fattat fel eller där verkligheten ändrats efter att det skrevs. Gör därför inte stora placeringar baserat enbart på fakta från det du läser här. Dubbelkolla! Kan vara en nog så god vana, förresten, även för det man läser i dagspressen och affärstidningarna för den delen.