Forskningsbolag - risk och möjlighet!

Eftersom jag själv är i branschen, är det kanske inte så konstigt att jag har ett speciellt intresse för de olika medicinska forskningsbolag som med ojämna mellanrum kommer ut på marknaden. Nästan alla är långt ifrån att uppfylla ett av mina favoritkriterier på placeringar - att lägga pengarna i bolag som tjänar pengar. De flesta av bolagen i den här kategorin bygger på förhoppningar att kunna kommersialisera upptäckter och innovationer i sitt fält. Även om idéerna är bra, är det lätt att underskatta alla problem på vägen från upptäckt till produkt.

För att kunna sälja en produkt, till exempel en läkemedelssubstans, måste den vara bevisat nyttig. Det görs i klinisk forskning som bedrivs i definierade steg som alla måste vara positiva. Ungefär så här:

• Fas 1: Här bevisar man att idén  med konceptet fungerar, till exempel i cellkulturer och djurförsök.
  
• Fas 2: Skall visa att produkten är säker, både att den går att paketera på ett bra sätt (i en tablett till exempel) och att den inte är skadlig (biverkningar, för att prata läkemedel)
  
• Fas 3: Bevisar att produkten är bättre än andra alternativa behandlingar i verkliga livet. Görs oftast som en s.k. klinisk prövning där riktiga patienter får medlet under strikt kontrollerade former. Oftast finns en kontrollgrupp som får annan behandling (helst) eller ingen behandling, placebo (bara när annan behandling inte finns). Vem som får vad ska vara slumpvis (randomiserat) och utan att vare sig patienten eller den som administrerar studien vet vem som får vad (blint) innan man utvärderat effekten.
  
• Fas 4: Samlar in långtidsdata om effekt och säkerhet efter lansering. Kan ge tips om nya användningsområden, dosjusteringar mm, men även avslöja effekter som inte blev kända i prövningen och som kan leda till indragning av preparatet. Astra har haft flera lovande preparat som drabbats av indragning efter lansering. Man var först ute med en SSRI, Zelmid, som drogs in pga nervpåverkan hos några. Efterföljaren Prozac erövrade världen istället och gjorde sitt moderbolag rikt och mäktigt. Sedan släppte man trombinhämmaren melagotran mot blodpropp som drogs in pga leverskada. Efterföljaren Pradaxa blev istället mycket lönsamt hos en annan producent.

Om man vänder sig till konsumentmarknaden, behöver man inte genomföra fas 3. Det visar sig nämligen att kunder gärna köper medel utan bevisad effekt, som L-argiplex, rosenrot och probiotika till exempel.

Åter till läkemedel: det finns stora hälsoproblem som väntar på att få sin lösning! Hälften av alla svenskar har en kronisk sjukdom och hela 80% av dem över 65 år. Av oss alla kommer 85% att dö i sviterna av en kronisk sjukdom. Ett botemedel mot hypertoni, stroke, diabetes, Parkinson, Alzheimer cancer eller någon av de andra stora hälsoproblemen kommer att vara en välsignelse för världen. Vi kommer också att vara beredda att betala en hel del för sådana lösningar. Min bedömning är att det sker en explosion av forskningsgenombrott just nu med massor av nya "handtag" för sådana produkter. Finansiering - inte idéer och uppslag - är ett av de stora problemen för att kunna driva forskningen så fort man annars hade kunnat. Bra att några bolag vänder sig till finans- och riskkapitalmarknaden för att snabbare kunna kommersialisera sina upptäckter! Affärsmodellen för de minsta bolagen är nog helt krasst att gå genom fas 1 och eventuellt 2 och sedan låta ett stort läkemedelsbolag ta över. Fas-3-studier kostar enorma belopp, men riskerar att inte generera pengar tillbaka. Många fas-3-studier som startar har en chans att lyckas på 50% eller mindre. Hur länge dröjer det tills vi ser riskkapitalbolag byggas upp kring fas-3-studier på lovande läkemedelskandidater? Risk-belöning-kvoten för sådana projekt borde vara mycket god, även om det är helt avgörande att säkra kompetens för genomförandet förstås.

För alla dessa bolag finns stora risker. Andras genombrott kan göra pågående projekt värdelösa. Många vilar på få nyckelpersoner och att de inbördes är sams. Minsta tecken på oredlighet, vetenskapligt eller ekonomiskt, kommer att döda aktien. Som småsparare utanför kompiskretsen av grundare och investorer får man information sist. Börjar det osa katt kan det bli svårt att hinna ut i tid, även om man är aktiv. Bolag av denna typ är därför inget man kan rekommendera till passiva investerare. Men lite tid och intresse kan å andra sidan ge god utdelning.

 Jag nämner nedan några forskningsbolag jag själv valt att investera i och säger lite om varför:

Mikrovågsteknikbolaget Medfield sammanför kompetenser inom mikrovågsteknik från Chalmers, neurofysiologisk diagnostik av hjärnan från Sahlgrenska och medicinsk kompetens i klinisk och preklinisk neurologisk sjukvård. Liksom tidigare vid hjärtinfarkt, finns sedan några år en propplösande behandling man kan ge vid stroke, som i bästa fall helt återställer symptomen. Den måste ges inom 4½ timma efter debut, vilket kompliceras av samma symptom kan orsakas av en hjärnblödning och man måste ta reda på vilket innan behandlingen ges. Det tar tid eftersom man tar reda på svaret genom en skiktröntgen på sjukhus. Vid hjärtinfarkt kan man ge behandlingen redan i ambulansen. Medfields lösning är en "hjälm" men mikrovågssändare och -mottagare som ger en ekolod-bild av hjärnan. I en vetenskapligt publicerad (och därmed granskad av andra, oberoende forskare) studie har man visat att metoden tillräckligt säkert kan skilja propp från blödning och man har därmed proof of concept. Ytterligare användningar är övervakning av patienter på avdelning, då de är i risk att få en hjärnblödning, och undersökning akut av svåra skallskador, t.ex. Att samla och fördjupa kompetens på det sätt som Medfield gör leder helt säkert till andra tillämpningar av tekniken efter hand. En ny studie planeras i ett område i Australien med mycket glesbygd utanför sjukhuset. Vad bolaget behöver är en produkt som i och med det skapar ett kassaflöde så det kan stå på egna ben. Nu lever man på upprepade nyemissioner från en prövad men hoppfull ägarkrets. Ledningen verkar kompetent. Kursen kommer framöver att gå upp och ner beroende på nyhetsflödet. Helt säkert kommer några av studierna att vara besvikelser, det bör man räkna med även om konceptet funkar. Lägg därför inte pengar i Medfield som du vill kunna komma åt snabbt! Jag har lagt en försvarlig del av mitt sparande i Medfield och tror den kan sticka iväg rejält med färdiga produkter, men det är inte min största post i portföljen.

Ett lite större bolag är Active Biotech som också funnits med ett bra tag. Kursen har senaste året både bjudit på tapp och återhämtning. För ett år sedan grusades förhoppningarna att laqinimod, en läkemedelskandidat mot MS, skulle få grönt ljus i Europa och aktien dök. Det är emellertid inte helt kört för substansen och fler studier pågår. Viktigare är nog bolagets substans som prövas mot prostatacancer, bolagets kompetens i stort inom immunologi och cancersjukdomar samt det samarbete man har med läkemedelsjätten TEVA. Min placering låg länge på stort minus, men nu har kursen återhämtat sig. Jag tror på bolaget och ligger kvar, men det är en liten post.

En kursmässig besvikelse har också ScandiDos blivit. Man utvecklar och säljer mjukvara för planering av strålterapi mot cancer, något som ökar effektiviteten av behandlingen såväl som biverkningarna och dessutom kan förbättra logistiken för verksamheten. Min bedömning är att man är duktiga tekniskt, men åkt på nitar affärsmässigt och inte lyckats få till en riktigt så vass säljorganisation som man behövt utomlands. Bättre säljare kan man ju skaffa, tänker jag, och ligger kvar i aktien. Efter halvering av kursen är det mitt minsta innehav.

I bolaget PledPharma utvecklar man metoder att minska skadorna av oxidativ stress. För några år sedan var antioxidanter på allas läppar, men efter en (återigen) negativ studie med en läkemedelskandidat från AstraZeneca kom hela hajpen av sig. Faktum kvarstår, oxidativ stress är en viktig sjukdomsmekanism i cancersjukdom och hjärtinfarkt som bolaget framhåller, men också vid andra sjukdomstillstånd som stroke och Alzheimers sjukdom som man kan explorera senare för nya eller samma produkter. Redan den studie, PLIANT,  som alldeles snart presenteras kommer - om den är positiv -  att lyfta kursen. Bolaget har, som så många andra, fyllt på kassan med en nyemission och ser ekonomiskt stabilt ut. Jag ligger kvar!

Saniona startade sin verksamhet genom att ett annat intressant företag - NeuroSearch - la ner en av sina forskningsgrenar och knoppade av ett redan fungerande forskarteam med tillhörande ledningsfunktion och kontakter med de stora bolagen. Kärnkompetensen förstår jag ligger kring jonkanaler och cellsignalering, som är oerhört viktigt för nervernas och hjärnans funktion, men även för sådant som inflammatoriska sjukdomar och cancer. Man har en bredd (och riskspridning) i och med flera olika forskningslinjer och samarbeten med flera bolag. Funktionerna man beforskar är centrala för så skilda tillstånd som rörelse, smärta, cancer, schizofreni, ångest och fetma. Redan får man intäkter från sina samarbeten. Kompetent organisation. Mycket spännande kan hända framöver i Saniona, så här behåller jag min (för mig) hyggligt stora post.

Slutligen vill jag nämna ännu ett jättespännande bolag - WntResearch. Bakom detta allt annat än fjäskiga namn, finner man ett bolag kring en forskargrupp med tung kompetens kring proteomik. Man har patent på konstgjort framställda småproteiner som man testat i sin förmåga att blockera förmågan hos tumörer att bilda dottersvulster, metastaser. Särskilt hos bröstcancer. Hos en av nyckelsubstanserna FOXY-5 sågs inga biverkningar i fas-1-studien som nyligen presenterades och aktien steg på beskedet. Bolaget försöker kommersialisera en verkningsmekanism mot cancer där man inte är helt unik, men där konkurrensen är blygsam. Kommer ett helt nytt koncept som detta att generera ett läkemedel, blir det en "game changer" och värdet på patentet går till skyn. Wnt kommer nog inte själv att orka ta in medel för en fas-3-studie (och där ligger heller inte deras intresse och kompetens) utan det troligaste är att man kommer att licensiera ut eller sälja substansen för att få kapital att ytterligare bredda sin forskning. Kursmässigt har det varit en mycket trevlig resa med mer än fördubblad kurs i ett rätt stort innehav från början, men fortfarande finns potential i bolaget och allt hänger inte på den studie som snart presenteras heller, så jag tänker ligga kvar ett tag till. Ett besked om uppköp, som inte heller är helt omöjligt för detta fina bolag, kommer att ligga långt över dagskursen.

Andra företag jag funderat på men valt att inte gå in är Aerocrine, RaySearch, Orexo, Moberg, Bactiguard, Cellavision, Medivir, Neurovive, Immunicum och Ortivus. Det innebär att de på något sätt varit intressanta, men att jag ändå tyckt att det inte är placeringsläge. Rätt eller fel? Det vet man först efteråt.